Tips för blästring av svetsade stålfogar är en intressant artikel i tidningen Svetsen nummer #3, 2022 som har temat: ”Efterbehandling”. Den är skriven av Kurt Fredrikson som bland annat berättar att blästermedlets renhet och hårdhet är avgörande. Här har du möjlighet att läsa hela artikeln: ”Tips för blästring av svetsade stålfogar”!

 

 

TEMA Efterbehandling

Tips för blästring av svetsade stålfogar

 

AV Kurt Fredrikson och Peter Tilder
FOTO Tidningen Svetsen

Blästermedlets renhet och hårdhet är avgörande. Svetsfogar med högre hårdhet än det sammanfogade materialet ställer krav. Det gäller att veta vad man går om man efterbehandlar sina svetsar med blästring.

 

Ämnesområdena svetsning, stålframställning, blästring och rostskydd har alla sin historia. Så länge som det funnits stål och järn, så har man försökt sammanfoga det till olika konstruktioner, och nödvändigtvis också försökt skydda det mot korrosion/rost. Stålet (järn) har ju den dåliga egenskapen att det strävar efter att återgå till sitt ursprung i oxiderad form (rost) och malm.

Om vi hoppar över stora delar av historien bakom allt detta, och tittar på hur det ser ut idag, så slås man av att problemställningarna är relativt likartade genom årtiondena, för att inte säga seklen.

Sammanfogningen av stål som idag huvudsakligen består av svetsning, men också av skruvförband, och nitning (mestadels på renoveringsobjekt) är ett område som kräver stor kunskap, och stor förståelse för varför detta område är kritiskt, inte bara ur hållfasthetssynpunkt, utan också när det gäller förbehandling och korrosions-/rostskydd.

Inom tunnplåtsindustrin automatsvetsas så gott som alla konstruktioner, och förbehandlingen före målning sker i kemiska bad. Även konstruktionsstål automatsvetsas där så är möjligt, men fortfarande finns ett stort inslag av manuell svetsning, och en något primitiv och manuell förbehandling före målning, av svetsarna.

 

LÄR DIG STANDARDERNA

Sverige är världskänt inom området standardisering av förbehandling av stål och kanske mest känt för standarden SS 05 59 00 som idag är en internationell  standard SS-EN-ISO 8501–1. Denna standard omfattar 29 fotografiska likare, som visar stålets utseende före och efter förbehandling, manuellt utförd och genom blästring. Normalt i nyproduktion av bärande stålkonstruktioner är förbehandling genom blästring till Sa 2,5 standard. När det gäller underhåll förekommer också Sa 2 och Wa 2, vattenblästring enligt ISO 8501—4.

 

”Metoder för att åtgärda ytdefekter enligt ISO 8501–3 beskrivs nästan uteslutande som manuella; 
maskinslipning, nålhammare, hårdmetallskrapor och liknande.”

 

P1, P2 OCH P3

När man väl avfettat en stålkonstruktion och därefter blästrat den, så tänker man kanske att det bara är att rostskyddsmåla! Men det är nu som svetsfogarna kommer in i bilden. Vad gör vi med den ur många synvinklar, svagaste länken, svetsen?

Självklart finns det bland alla hundratals standarder kring rostskyddsmålning, också en standard som speciellt belyser förbehandlingen av svetsar. Standarden i fråga är ISO 8501–3; Förbehandlingsgrader av svetsar, kanter och andra ytor med defekter, som också är en visuell utvärdering av ytrenhet. De ytdefekter och den förbehandling som beskrivs i denna standard klassas som P1, P2 och P3. För att uppnå P3 så ska alla synliga ytdefekter vara åtgärdade.

Metoder för att åtgärda ytdefekter enligt ISO 8501–3 beskrivs nästan uteslutande som manuella;
maskinslipning, nålhammare, hårdmetallskrapor och liknande. Självklart har dessa metoder en bakgrund i verkliga tester, men är likväl tunga och tidskrävande arbetsmoment.

När och hur kan man då ta hjälp av blästring med avseende på förbehandling av svetsar? Det finns inte mycket stöd i forskningen, så standarderna och praktisk erfarenhet är det som i huvudsak gäller.

 

DÅ SKA DU BLÄSTRA SVETSFOGEN

När finns det behov av blästring av svetsar?

Några färgtyper, som lösningsmedelsfri epoxi, zinksilkat och zinkepoxi behöver en grövre profil än merparten av andra färgtyper, varför man måste säkerställa det genom blästring av svetsarna, efter att de behandlats till föreskriven nivå enligt ISO 8501–3. Standarden ISO 8503 beskriver detta med ytprofil och ytråhet som är ett kapitel för sig, men ack så viktigt.

Det finns fallgropar, i många stationer använder man sig av blästermedel som kan återvinnas många gånger, men som inte är tillräckligt hårda för att bita på svetsarna. Inom blästermedelstillverkningen jobbar man med begreppet hårdhetsgrad och form. När det gäller form, så är det kantiga (gritt), runda (shot) och cylindriska (trådklipp) som beskrivs. När det gäller typ av blästermedel talar man om; Metalliska- och mineraliska blästermedel. När det gäller hårdhet, så talar man om Mohs hårdhetsskala, men också om Rockwell C. När man talar om stålbaserade blästermedels hårdhet, så ligger de på värdet 6–9 i Mohs hårdhetsskala. Här kan man tänka sig att kantigt blästermedel, gritt (som inte cirkulerat i blästeråtervinningen) har bästa effekt, men säkrare kort är till exempel aluminiumoxid och kopparslagg, som ligger i intervallet 8–9 i hårdhet.

 

 

”Blästern avslöjar utan pardon eventuella porer i svetsen”

 

Ett annat viktigt område när blästring av svetsar kompletterar maskinell bearbetning enligt ISO 8501–3, är när kravet är P3, men i viss mån även i övrigt. Blästern avslöjar utan pardon eventuella porer i svetsen, som kanske inte syns efter maskinell bearbetning. Om kravet är P3 så ska svetsar med porer åtgärdas på lämpligt sätt.

 

Verkningsgraden av blästermedel bestäms bland annat av följande:

• Blästermedlets hårdhet

• Blästermedlets form

• Blästermedlets densitet

• Storlek på blästermedlet, kornen.

• Munstyckstryck

• Munstycksstorlek

 

SUMMERING

Summerar man området blästring av svetsar, så blir det kortfattat; blästermedlet bör vara hårdare än stål, det bör vara kantigt, och man ska ha en effektfull blästerutrustning. När det gäller blästring av tunnplåtssvetsar, så är det något helt annat som gäller; normalt är det mjuka polerande blästermedel som används.

För den vetgirige så finns det som sagt olika forskningsprojekt inom området, men också en mycket god kompetens bland de större återförsäljarna av blästermedel.

 

Peter Tilder
Vd / Projektledare
peter.tilder@allblastring.se

Kurt Fredrikson
Seapen consulting AB

 

---

 

TEMA Efterbehandling, svetsen #3 2022

Artikeln ”Tips för blästring av svetsade stålfogar” är framtagen av Kurt Fredrikson på Seapen Consulting AB och Peter Tilder på Allblästring.

 

 

Om tidningen Svetsen

Svetsen är branschtidningen för svetsning och fogning. Tidningen för dig som jobbar i fogningsbranschen – om svetsning, limning, mekanisk sammanfogning och skärning. Svetsen ges ut av Svetstekniska föreningen och Svetskommissionen. Läs mer på deras webbsida! 

 

---

 

 

Om Kurt Fredrikson, Seapen Consulting AB

 

---

 

 

Om Peter Tilder, Allblästring

---