Att välja korrosivitetsklass – Artikel i Ytforum

Att välja korrosivitetsklass handlar en artikel om i tidningen Ytforums senaste nummer. Den är skriven av Kurt Fredrikson och där berättar han bland annat att för ett lyckat rostskydd krävs det att helheten är noga genomtänkt med rätt förbehandling, rätt bestämning av korrosivitetsklass och rätt valt målningssystem. Läs hela artikeln här!

 


De delar av en konstruktion som befinner sig i regnskugga, kan ha en mycket högre korrosivitetsklass än övriga delar. FOTO: WIRESTOCK/FREEPIK, i tidningen Ytforum.

Att välja korrosivitetsklasser

 

TEXT Kurt Fredrikson
FOTO/TABELLER Ur tidningen Ytforum

Stålet är det moderna samhällets viktigaste konstruktionsmaterial, samtidigt som det är ett förgängligt material som, utan tillräckligt skydd i förhållande till omgivning, rostar. För att underlätta val av korrosionsskyddande ytbehandling och dialog med ytbehandlingskunniga företag har standarder tagits fram för att definiera korrosivitetsklasser. Med kunskap om korrosivitetsklassen för en tilltänkt användning är det möjligt att få tydliga råd från färgfabrikanter, rostskyddsmålare och andra som arbetar med korrosionsskyddande ytbehandlingar.

 

Grundförutsättningen till allt som rör konstruktioner, dimensionering, bärighet, säkerhet och dess skydd, baseras på Byggproduktdirektivet, Eurokoder och standarden EN 1090. Dessa regelverk gäller för bärande stålkonstruktioner med en godstjocklek på minst tre millimeter.

I Byggproduktdirektivet hänvisas till SS-EN-ISO 12944 (Färg och lack – Korrosionsskydd av stålkonstruktioner genom målning) som en normativ referens och därför måste följas. Den omfattar sju olika delar där  del två har rubriken Miljöklassificering och innehåller beskrivning av de olika korrosivitetsklasserna.

Användandet av ISO 12944–2 standarden är i praktiken ett begrepp inom allt rostskydd oavsett om det gäller entreprenadmaskiner, tunnplåt eller till exempel räcken och garneringar, och inte bara bärande stålkonstruktioner med en godstjocklek på minst tre millimeter.


Korrosivitetsklass under byggtiden måste beaktas. FOTO: Ytforum

KORROSIVITETSKLASSER

I standarderna ISO 9223 (Korrosion hos metaller och legeringar – Atmosfärers korrosivitet – Klassificering, bestämning och uppskattning) och ISO 12944–2 de!nieras korrosivitetsklasserna, vilket framgår av tabell 1.

 

Tabell 1: Korrosivitetsklasser enligt standarderna ISO 9223 och ISO 12944–2 för atmosfärisk korrosion. (Tabell från Ytforum).

 

Precis som i många olika system för klassning kommer det alltid finns svårigheter att avgöra om den lägre eller högre klassning är den korrekta. Är man osäker så kan det vara lämpligt att ta den högre klassningen. Aggressiv atmosfär, utöver det som fukt och salt innebär, kan utgöras av många olika miljöer. Men om det finns aggressiva ämnen i atmosfären så är klassning C5 eller CX och valet mellan dessa två klasser påverkas av andra faktorer.

Korrosivitetsklassningen i ISO 12944–2 omfattar inte alla områden utan exkluderar invändig tankmålning, brandskyddande system, korrosion under isolering (CUI), höglegerat stål, armeringsjärn för betong och aluminium.

Standarden ISO 12944–2 behandlar också, till skillnad från ISO 9223, icke atmosfärisk korrosion, det vill säga för objekt nedsänkta i vatten eller jord, och omfattar fyra olika klasser: Im1-Im4 som tar upp korrosion under dessa förhållanden (Tabell 2).

 

Tabell 2: Korrosivitetsklasser i standarden ISO 12944–5, vid ej atmosfärisk korrosion. (Tabell från Ytforum).

 

KORROSIVITETSKLASSNING OCH FÖRVÄNTAD HÅLLBARHET

I ett förfrågningsunderlag för ytbehandling räcker det inte alltid med att bara ange att målningssystem skall klara kraven C3, utan det bör också framgå den förväntade livslängden.

I ISO 12944-5 anges att det inom varje korrosivitetsklass fnns fyra hållbarhetsklassningar där det anges hur många år ytbehandling förväntas hålla. Lägsta nivån är Låg (L) upp till sju år livslängd medan Medium (M) förväntas hålla 7–15 år. De två högsta klasserna är Hög (H) med 15–25 år beräknad livslängd och Mycket Hög (VH) som ska hålla mer än 25 år.

Om konstruktionen ska användas i korrosivitetsklass C3 och önskas hålla 7–15 år markeras detta genom att ange C3-M.

 

BESTÄMNING AV KORROSIVITETSKLASS GENOM ETTÅRIG EXPONERING

För stål och zink kopplas korrosivitetsklasserna till den massförlust som sker under ett års exponering. För till exempel zink är avfrätning 0,7–2,1 μm per år i C3 medan stål i samma miljö har en avfrätning som cirka 25 gånger större.

Tabell 3 beskriver massförlust och tjockleksreducering för samtliga klasser. Många  gånger så överdimensioneras rostskyddet i förhållande till miljön, men hellre det än att underdimensionera och få förtida- och höga underhållskostnader.

Ett exempel på områden där rostskyddet har underdimensionerats är inom den havsbaserade vindkraften. Här har man varit tvungen att sätta in underhåll eller bara 4–5 års drift till mycket höga kostnader.

 

Tabell 3: Bestämning av korrosivitetsklass genom ettårig exponering (Källa: Nordic Galvanizers). (Tabell från Ytforum).

EXEMPEL PÅ FALLGROPAR

Om man väljer ytbehandling för till exempel en stålkonstruktion till en lagerhall gäller det att tänka på korrositivitsklass både för den färdiga byggnaden men också för vilken klass som råder under byggtiden.

En stålkonstruktion för en lagerbyggnad som kan komma att stå ouppvärmd periodvis innebär att kondens kan förekomma. Det betyder att när byggnaden är färdigställda kommer stålkonstruktionen att ha korrosivitetsklass C2. Under byggtiden, som kan vara under ett år eller mer, är dock förhållandena helt annorlunda om byggnaden uppförds i ett kustnära industriområde.

Detta innebär att konstruktionen under byggtiden kommer att ha korrosivitetsklass C4. Om ytbehandling väljs för en C2-miljö finns det stor risk att problem uppstår. Det kan vara kritning av epoxisystem, korrosions- och hanteringsskador.

Ett annat klassiskt fenomen vid korrosivitetsklassning är korrosion i regnskugga. Detta är framför allt ett västkustproblem, där salthalterna i havet är höga och klorider/salter förs in med västvindar till byggnader och konstruktioner. De delar av byggnaderna och konstruktionerna som sedan inte sköljs av regn, kommer att få mycket höga saltansamlingar.

Det kan gälla under takfoten på hus eller undersidan av broar där inte regnet kommer åt. Det här fenomenet innebär att det på samma byggnad eller konstruktion kan variera mellan C3 och CX i fråga om korrosivitetsklass. När man är medveten om korrosion i regnskugga, så ser man till att utsatta delar tvättas regelbundet med rent vatten.

 

SLUTORD

För ett lyckat rostskydd krävs det att helheten är noga genomtänkt:

» Rätt förbehandling
» Rätt bestämning av korrosivitetsklass
» Rätt valt målningssystem

Som ett litet slutord vill jag att alla ska tänka på att standarder är en färskvara och att många standarder överlappar varandra och hänvisar till varandra. Inte alltid lätt att vara säker på att man tolkat en standard rätt.

 

TEXT: KURT FREDRIKSON, SEAPEN CONSULTING AB

 

Ytforums artikel:”Att välja korrosivitetsklasser” laddas ner den som pdf-fil här!

 


 

Om tidningen Ytforum

Ytforum är branschtidningen om ytbehandling och ger dig relevant information om vad som händer i ytbehandlingsbranschen. Teckna gärna en prenumeration idag för att inte gå miste om något, klicka här!  Tidningen används även som forum för branschföreningarna NG, SPF & SYF. Genom att läsa Ytforum kan du ta del av deras viktiga arbete och aktiviteter. Med hjälp av deras samarbetspartners RISE & JTH informerar de om den senaste forskningen inom området. Besök Ytforums webbplats här! 

Ytforums artikel:”Att välja korrosivitetsklasser” laddas ner den som pdf-fil här!

 


 

Om Kurt Fredrikson, Seapen Consulting AB

Kurt Fredriksson har under 44 år byggt en verklig spetskompetens gällande:

  • rostskyddsmålning
  • plåtmålning
  • målning av tak & fasader
  • industriellt träskydd.

Han har ett stort nätverk inom ytskyddande målning och har initierat och deltagit i framtagandet av Svensk Standard för plåtmålning/tak, SS 1840-serien samt deltagit i CEPE (EU för Rostskyddsstandarder).

Kurt har arbetat i hela Europa med rostskydd och metallmålning och representerat Sveriges Färgfabrikanter i Swerea Kimab (f.d Korrosionsinstitutet ). Han har också medverkat i en styrgrupp för framtagning av certifiering av industriellt målade paneler CMP.

Kurts befattningar inom färgindustrin har varit produktchef, försäljningschef, Business Development Director och vd. Du når Kurt via telefon +46 (0)706 375 701.

 


Beställning & frågor

Har du hittat något du vill beställa, eller har du frågor om våra tjänster, priser eller liknande? Mejla oss på info@allblastring.se eller klicka på knappen nedan för att komma till vårt kontaktformulär. Du kan även ringa oss på 070-615 16 20 (kontoren i Härnösand och Gävle) eller 08-771 73 44 (Stockholm).

Kontakta oss